Trivs mycket bra på plugget och bor i ett gigantiskt hus som heter läkarvillan i ett studentrum. Där är vi bara fem som bor men det får plats... över tjugo? Så... behöver inte trängas:) Det roliga är att självklart har läkarvillan ett skabbigt rykte, den ser ut som en stor betongkloss på utsidan i och för sig är den väl inte den snyggaste kåken  invändigt. Och säger man att man bor på läkarvillan- så får man "stackars dej blickar" eller nyfikna blickar som direkt vill veta hur det är att bo där.

Helst vill man överdriva och säga att jag måste låsa in mitt studentrumsspöke i skrubben varje kväll,, att vi vill öppna frysen för att få lite värme och att kackerlackor a la sydeuropa springer efter golven. Men det är lugnt, det är stort och lite stökigt(fast det är vårat eget fel?) och jag trivs jäkligt bra:)

En typisk Sandra-grej hände på insparken. Vi hade i uppdrag att i lag såga ner en mindre gran på ca 3-5 m. och sedan springa 1 eller 1,5 km med den... SJÄLVKLART får mitt lag den största granen... jag på något jävligt vänster hamnar längst fram vid den tyngsta änden... och självklart visar det sig att killen som springer först brevid mig är med i världseliten i skidorientering och i alla fall i sverigeeliten i orientering... Tror ni jag kände mig rätt värdelös innan jag fick veta varför killen brevid mej inte visade några trötthetstendenser och varför vi sprang så fort? Här har man hållt på dött helt i onödan för att släpa en granjävel för att man inte ville visa att sååååå dålig kondis har jag inte.

I övrigt går det bra.. har klarat första mattetentan, plus ett om trädslag och en om träkännedom. :)