Ja det första inlägget i min första blogg.Sååå.... Ska man presentera sig eller ska man strunta i det och förvänta sig att alla som läser detta redan vet vem jag är? I värsta fall är det bara min gode vän Emma som kommer att visa sig här, men det är inte så illa det heller.
   Ibland känner jag mig som en gräslig matte till min hund. Idag skulle det jagas löv tyckte han när vi skulle ut i snålblåsten runt klockan två, men icke. Sådant tolererar inte jag så jag ryter i. Inget fel i det, men vad jävlig man måste verka skäller på sin hund när han tycker han ser något roligt, i alla fall från någon annas synvinkel.
Alltså. Jag har hund som inte får göra som han vill.
   Det får räcka för tillfället om mej för nu måste jag rusa vidare.