Mina djur
Mitt första kort på min blogg, är min alldeles för söta lilla kanin, som heter Soya(döpte henne före jag visste att det fanns ett klädmärke med samma namn, sjutton också....). Hon gjorde bara för några dagar sedan min älskade sambo till en svärande elektriker. Då han fick laga kablar till tv:ns ljudanläggning... hihihihi... jag försvarade henne med att Liston(hunden våran) faktiskt inte var så mycket bättre, för han har sönder mattorna. Hon är visst en smart liten kanin för hon visste tydligen vilken kabel hon skulle ha av för att slippa dessa höga ljud som husse brukar vilja ha. Så två dagars frid fick hon.
Detta är alltså mattdödaren, som gör att trasmattorna verkligen gör skäl för sina namn.. Det blir trasmattor... Så tyvärr kan jag inte ha mormors fina mattor framme om jag är rädd om dom utan får nöja mej med att kunna ha dom i sovrummet där han inte får vara, eller lägga undan dom så dom inte syns.
Dessa två stolta fetknoppar, kan verka harmlösa.. Och de är de oftast. Blev fetknoppar på den tiden jag bodde hemma hos mor och far och marsvinen blev kvar där ett tag innan jag flyttade dit jag nu bor, dom hade en verklig tur dessa två, för min far som gjorde dom till två fetknoppar(mat, mat och ännu mera mat) hade funderat att ta bort dom eftersom jag inte hade någon plats att ha dom på och bodde på annat ställe, Försökte annonsera bort dom men förgäves. Men ödet ville annat för dessa och nu bor dom ihop med den lilla sötnosen Soya.
Den vita heter Skrållan och är faktiskt dotter till den färgade Tjorven. Hennes pupill är grå och inget som hänt när jag fotograferade. Hon är blind. Trodde att dessa två skulle bli i lite bättre form när dom flyttade till mej men ack så fel jag hade. Här bor också en karl som inte heller kan motstå marsvinsskrik, som dom blir välgödda här med. Tur att dom får ut och springa och äta blommor ibland;)
Motgångar
Allt går emot mej och min sambo, ena problemet efter det andra. Själv står jag inför frågan att hoppa av skolan eller ej om jag inte finner någon LIA-plats i tid, som är passande och utvecklande. Ingen idé att fortsätta slösa pengar på något som inte ger någonting, för jag betalar ju faktiskt för det. Sambon blev som jag skrivit tidigare av med sitt körkort för fortkörning i tre månader och som bieffekt av detta blev han även av med sitt jobb. Körkorten behövs i arbetet. De tre månader han blir utan körkort, var två månader för mycket. Arbetsledningen kunde ta en månad men ej tre. Och länsstyrelsen vägrade lyssna på det brev arbetledningen även skrev till dom. Så nu står vi där snart... Jävla system.
Jag kan inte vara tapper och säga att det var våran tur att bli drabbade av motgångar, hårda motgångar som detta är. För det har vi blivit så drabbade av att man nästan inte har någon ork kvar till annat. Min sambos liv skulle man kunna skriva en spännande, tragisk och händelserik bok om. Han har varit med om det mesta, verkligen på gott och särskilt ont.
Vi blir nog tvugna att flytta(som om vi inte flyttat nog, tre utflyttar och tre inflyttar på ett år räcker). Vi trivs och känner oss hemma här, men man behöver pengar också tyvärr. Jävla skitsamhälle.
Det är tur att vi har varandra, det är enda anledningen till att man fortsätter försöka. För våran skull... Det är även det enda man bryr sej om förnärvarande. Oss. För det är det enda som inte slitits ifrån oss än. Vi är värd bättre.
Jag kan inte vara tapper och säga att det var våran tur att bli drabbade av motgångar, hårda motgångar som detta är. För det har vi blivit så drabbade av att man nästan inte har någon ork kvar till annat. Min sambos liv skulle man kunna skriva en spännande, tragisk och händelserik bok om. Han har varit med om det mesta, verkligen på gott och särskilt ont.
Vi blir nog tvugna att flytta(som om vi inte flyttat nog, tre utflyttar och tre inflyttar på ett år räcker). Vi trivs och känner oss hemma här, men man behöver pengar också tyvärr. Jävla skitsamhälle.
Det är tur att vi har varandra, det är enda anledningen till att man fortsätter försöka. För våran skull... Det är även det enda man bryr sej om förnärvarande. Oss. För det är det enda som inte slitits ifrån oss än. Vi är värd bättre.
Den Högsta Skolan
Eftersom jag har en kär vän som älskar att fotografera och brukar lägga upp dessa bilder på en sida som kallas fotosidan har jag blivit informerad om vad som händer på denna sida..
Det har startat en klubb där som kallar sig Den Högsta Skolan. Precis som namnet säger är det en elitisk klubb som ska innehålla dom bästa som är medlem på fotosidan. Vem som helst får alltså inte vara med och du kan bara gå med genom att bli inbjuden till klubben. Som medlem får du bara bjuda in en annan fotograf. Men se upp vem du bjuder in! Crew håller koll så att du bara bjudit in en godkänd fotograf.
Crew, någon som en dag tröttnade på att försvinna i mängden bilder som kommer och passerar på fotosidan och utsåg sig själv och sin smak till det allra bästa och högsta. Rätta mej gärna om jag har fel, jag är inte fotograf, jag är målare. Reglerna kanske ser olika ut för respektive grupp men jag trodde att alla kallades konstnär. Men för mej är det här minst sagt komiskt, hur var det här med olika smaker och tyckande? Hur många har inte hatat Picassos målningar under den korta tid han höll på med kubism, men istället älskat van Gogh:s solroser? Och tvärtom?! Hade EN enda person fått bestämma hade någon av dessa två aldrig blivit erkänd. Kan någon/ några verkligen se sej som kungar och säga vad som är bra och inte? Haha dålig fråga, varför har det alltid funnits diktatur och sådant skit... Men jag låter det stå kvar.
Ja vad ska man säga, förstår om man vill ha kontakt med sina likar och det är inget fel i det. För att få bra kritik och se bra bilder att bli inspirerad av. Men, som jag sagt förut och säger igen, det finns alltid ett men... Denna klubb är inte skapad för att någon vill komma i kontakt med sina jämlikar, det här är bara en klubb startad av och till folk som ser sej som förmer, vill känna sej speciella. Med andra ord ett gäng översittare.
Efter vad jag tror är skaparen på denna sida skrev; Detta ska vara något att sukta efter.
Detta räcker för mej för att veta vad jag ska tycka....
Bilfärd
Jag har kommit fram till att man kanske borde snygga till bloggen sin. Ja det händer när det händer kan man säga, just nu finns det lite för lite tid för sådant. Utan det är mest skolan och annat som hamnar först i kön.
Jag tycker synd om mej själv. Pojkvännen körde för fort en dag och polisen tog honom, tre månader utan körkort. Först och främst är det ju synd om honom. MEN, det finns alltid ett men. För längesedan har han lovat sin syster att köra hennes saker till Stockholm denna lördag 20/10-07. Hon har hyrt släpvagn och hela faderullan. Ingen annan har körkort utom EN! Du kan aldrig gissa vem, eller hur? Japp... jag ska vrida om nyckeln ha en tung och lång släpkärra bakom och köra i storstadsdjungeln. Jag trodde man skulle slippa sådant om man bodde på landet. men icke! Bara att slänga på sej rallyhandskarna och köra. Akta er på vägarna ;)
Jag tycker synd om mej själv. Pojkvännen körde för fort en dag och polisen tog honom, tre månader utan körkort. Först och främst är det ju synd om honom. MEN, det finns alltid ett men. För längesedan har han lovat sin syster att köra hennes saker till Stockholm denna lördag 20/10-07. Hon har hyrt släpvagn och hela faderullan. Ingen annan har körkort utom EN! Du kan aldrig gissa vem, eller hur? Japp... jag ska vrida om nyckeln ha en tung och lång släpkärra bakom och köra i storstadsdjungeln. Jag trodde man skulle slippa sådant om man bodde på landet. men icke! Bara att slänga på sej rallyhandskarna och köra. Akta er på vägarna ;)
Dags att göra något vettigt?
Idag är det dags att göra något vettigt inom skolfronten. Har två dagar i sträck inte fått något bra gjort utan mest suttit och lallat tills jag gett upp. I och försig känns det som en lallardag idag med, men idag är det skärpning som gäller.
Igår gjorde jag något vettigt ändå. Jag arbetade och framförallt var och hälsade på min gamla barnkamrat som precis fått barn. Det var en mycket söt liten flicka. Hon var inte mindre än vad barn brukar vara i den åldern(snart två veckor) men det var då en liten plutt och jag har kommit fram till att barn absolut är sötast i den där åldern. Dom är så harmlösa.
Arbetade sedan med en mor till två barn och hon frågade när jag själv ville skaffa barn. Något som jag har lagt några år framåt i tiden och fortfarande funderar om jag borde ha barn eller inte. Vet inte om jag skulle passa så bra som mamma, dessutom har jag både graviditetsskräck och födelseskräck. Jag behöver inte fundera nämnvärt länge för att förstå att jag kommer att bli ett eldsprutande monster och hata den stora klumpiga magen med dess bristningar + mer därtill.
Igår gjorde jag något vettigt ändå. Jag arbetade och framförallt var och hälsade på min gamla barnkamrat som precis fått barn. Det var en mycket söt liten flicka. Hon var inte mindre än vad barn brukar vara i den åldern(snart två veckor) men det var då en liten plutt och jag har kommit fram till att barn absolut är sötast i den där åldern. Dom är så harmlösa.
Arbetade sedan med en mor till två barn och hon frågade när jag själv ville skaffa barn. Något som jag har lagt några år framåt i tiden och fortfarande funderar om jag borde ha barn eller inte. Vet inte om jag skulle passa så bra som mamma, dessutom har jag både graviditetsskräck och födelseskräck. Jag behöver inte fundera nämnvärt länge för att förstå att jag kommer att bli ett eldsprutande monster och hata den stora klumpiga magen med dess bristningar + mer därtill.
Trötter
Ikväll är jag riktigt trött. Eller rättare sagt så var jag det redan när jag kom hem... Slängde mej på soffan för att ta de lugnt ett litet tag.. jag somnade. Så nu klockan 20.47 så längtar jag til sängen. men ska hålla mej uppe en stund till så hunden får sej en lite senare tur. Gubben min jobbar över igen, vill bli klar med ett jobb som han har lovar att fixa. Vilket då betyder att vi inte träffats så mycket den senaste veckan. För han har jbbat sent varje kväll och i helgen så arbetade jag. Det positiva är väl att jag får lite mer gjort med skoljobb. Fast idag är jag rätt orkeslös och sitter mest och tittar efter kluvna hårtoppar, dags att gå till frisören.
Tänkte lite på det här med miljön, alla ska som sagt var ta sitt ansvar. Men hur många privatpersoner har egentligen ändrat sitt levnadssätt än? Är det ändå inte mest media, företagen och staten som kör på? Går jag till mej själv och många i min omgivning är det få som överhuvudtaget gjort någon stor förändring. Visst har någon bytt någon glödlampa till lågenergi. men man åker inte mer kollektivt än förrut, slänger inte sina sopor mer annorlunda, kör inte mindre bil och duschar inte heller kortare. Man gör bara det som blir "dukat" för en, komposten var betald och klar när jag flyttade till mitt nya boende, tåget tar man till skolan/stan mest för att det är bekvämt, billigare och man är lat. Sedan är det bra ur miljöpunkt också. men hade det varit dyrare och besvärligare, så hade jag handen på hjärtat tagit bilen. Så jo, jag är en miljöbov jag med ska jag erkänna, som så många andra.
Tänkte lite på det här med miljön, alla ska som sagt var ta sitt ansvar. Men hur många privatpersoner har egentligen ändrat sitt levnadssätt än? Är det ändå inte mest media, företagen och staten som kör på? Går jag till mej själv och många i min omgivning är det få som överhuvudtaget gjort någon stor förändring. Visst har någon bytt någon glödlampa till lågenergi. men man åker inte mer kollektivt än förrut, slänger inte sina sopor mer annorlunda, kör inte mindre bil och duschar inte heller kortare. Man gör bara det som blir "dukat" för en, komposten var betald och klar när jag flyttade till mitt nya boende, tåget tar man till skolan/stan mest för att det är bekvämt, billigare och man är lat. Sedan är det bra ur miljöpunkt också. men hade det varit dyrare och besvärligare, så hade jag handen på hjärtat tagit bilen. Så jo, jag är en miljöbov jag med ska jag erkänna, som så många andra.
Sängproblem
Jag gillar inte min nya säng. Den är för stor och ödslig och uppdelad i två läger, stenhård och inte stenhård. Det är en 180 säng, och sambon och jag var så förnuftiga att vi köpte en varsin madrassbotten efter våra vikter och en stor bäddmadrass så vi skulle slippa skarven.
Trodde det skulle bli bra och det är det nog också; för dom som har tröttnat på att ligga nära varandra och dom som helst sover själv. För min del känns det helt väderlöst i nuläget eftersom jag tvivlar på att jag kommer att tröttna på att värma mej på någon annan de närmaste åren. Vilket innebär att jag skiter i att sova i min säng och tränger in mej på hans stenmadrass istället så jag har ont i ryggen på mornarna. Sova på min sida visst går det, men då kan jag lika gärna gå och lägga mej i ett annat rum. Så kul känns det.
Så jag längtar tillbaka till den underbara 120 sängen som man var tvungen att ligga intrasslade i varandra, råka smälla till varandra i sömnen och sno täcket från varandra. Det var underbara tider det.
Trodde det skulle bli bra och det är det nog också; för dom som har tröttnat på att ligga nära varandra och dom som helst sover själv. För min del känns det helt väderlöst i nuläget eftersom jag tvivlar på att jag kommer att tröttna på att värma mej på någon annan de närmaste åren. Vilket innebär att jag skiter i att sova i min säng och tränger in mej på hans stenmadrass istället så jag har ont i ryggen på mornarna. Sova på min sida visst går det, men då kan jag lika gärna gå och lägga mej i ett annat rum. Så kul känns det.
Så jag längtar tillbaka till den underbara 120 sängen som man var tvungen att ligga intrasslade i varandra, råka smälla till varandra i sömnen och sno täcket från varandra. Det var underbara tider det.
Utbränd
Utbrändhet är den värsta sjukdomen har jag fått höra. Och att dom som är sjukskrivna för utbrändhet hellre hade velat haft ryggbesvär, bruten arm eller liknande. Något som syns mycket lättare, just för att folk ifrågasätter om den sjukskrivne verkligen är sjuk eller inte.
Min sambo har varit sjukskriven för utbrändhet och jag måste erkänna att till och med jag, som levde in på honom ibland funderade om han verkligen var för dålig för att jobba, eller om det bara var skönt att vara hemma. Mina funderingar var felaktiga såklart. Men det får mej att fundera på hur då samhället ser på det, som inte lever inpå det, som inte är i det.
Man måste vara på någotvis vara frisk för att orka/kunna vara sjuk. Orka hävda sin rätt för att få ersättning, kunna stå upp mot alla som tvivlar. Och har man ingen som kan stödja och hjälpa. Någon som hjälper till med saker som kan verka små, som att betala en räkning, ta in post, vattna blommor... Ja, då kan man ha skapat sej stora problem genom att ha varit sjuk. Problem som stannar långt efter att man blivit "friskförklarad" och frågan är om man nästan inte mår sämre då.
Jag tog upp det här av en enkel anledning, jag brukar kunna känna mej utbränd. Jag har inte gått in i den berömda väggen ännu. Men nog är jag allt lätt utbränd alltid. Jag tror inte på något, jag brinner inte för något, har tappat suget till alla mina intressen och inte bryr jag mej heller. Väggen har jag långt till, än så länge. Men om jag skulle gå in i den skulle allt ramla ihop, just nu är jag stark för två. och jag hoppas bara att jag lyckas rycka upp mej. För vem fan har överhuvudtaget råd att vara sjuk?
Min sambo har varit sjukskriven för utbrändhet och jag måste erkänna att till och med jag, som levde in på honom ibland funderade om han verkligen var för dålig för att jobba, eller om det bara var skönt att vara hemma. Mina funderingar var felaktiga såklart. Men det får mej att fundera på hur då samhället ser på det, som inte lever inpå det, som inte är i det.
Man måste vara på någotvis vara frisk för att orka/kunna vara sjuk. Orka hävda sin rätt för att få ersättning, kunna stå upp mot alla som tvivlar. Och har man ingen som kan stödja och hjälpa. Någon som hjälper till med saker som kan verka små, som att betala en räkning, ta in post, vattna blommor... Ja, då kan man ha skapat sej stora problem genom att ha varit sjuk. Problem som stannar långt efter att man blivit "friskförklarad" och frågan är om man nästan inte mår sämre då.
Jag tog upp det här av en enkel anledning, jag brukar kunna känna mej utbränd. Jag har inte gått in i den berömda väggen ännu. Men nog är jag allt lätt utbränd alltid. Jag tror inte på något, jag brinner inte för något, har tappat suget till alla mina intressen och inte bryr jag mej heller. Väggen har jag långt till, än så länge. Men om jag skulle gå in i den skulle allt ramla ihop, just nu är jag stark för två. och jag hoppas bara att jag lyckas rycka upp mej. För vem fan har överhuvudtaget råd att vara sjuk?
Nummer 1
Ja det första inlägget i min första blogg.Sååå.... Ska man presentera sig eller ska man strunta i det och förvänta sig att alla som läser detta redan vet vem jag är? I värsta fall är det bara min gode vän Emma som kommer att visa sig här, men det är inte så illa det heller.
Ibland känner jag mig som en gräslig matte till min hund. Idag skulle det jagas löv tyckte han när vi skulle ut i snålblåsten runt klockan två, men icke. Sådant tolererar inte jag så jag ryter i. Inget fel i det, men vad jävlig man måste verka skäller på sin hund när han tycker han ser något roligt, i alla fall från någon annas synvinkel.
Alltså. Jag har hund som inte får göra som han vill.
Det får räcka för tillfället om mej för nu måste jag rusa vidare.
Ibland känner jag mig som en gräslig matte till min hund. Idag skulle det jagas löv tyckte han när vi skulle ut i snålblåsten runt klockan två, men icke. Sådant tolererar inte jag så jag ryter i. Inget fel i det, men vad jävlig man måste verka skäller på sin hund när han tycker han ser något roligt, i alla fall från någon annas synvinkel.
Alltså. Jag har hund som inte får göra som han vill.
Det får räcka för tillfället om mej för nu måste jag rusa vidare.
