Livet. Tänk vad nyckfullt det är. Man vet aldrig vart man hamnar i slutändan. Man ser små barn springa omkring i sin egen värld med förhoppningsvis lycka. Helt ovetandes vart framtiden sedan ska föra dom. Till det bra eller det dåliga. Tragiska liv eller en härlig räkmacka.

Det är intressant att tänka tillbaka på tider som varit, vad man har varit med om, vart man är nu och frågorna om vart man är på väg nu. Även vad som hänt med personerna i sin omgivning.

Tänker på alla kompisar man har och har haft. En barndomskompis har fått barn, en annan har stuckit till Nya Zeeland och senast jag hörde av henne hade hon precis hoppat fallskärm och hon trodde att hon skulle jobba hela sitt liv på Ica. En annan pluggar i Malmö, ytterliggare en har letat sig ner till Malmö, men jobbar. Och så finns en i Göteborg och en i Uppsala... Finns inga kvar från sitt ursprungliga fäste. Men vänner kommer och går, vissa försvinner( som bästisen jag hade under hela min uppväxt tills vi började gymnasiet, då växte vi ifrån varandra och har ingen kontakt alls), vissa blir ens vänner hela livet och sedan skaffar man sej nya. Som Emma jag träffade när jag började plugga, men nu har hon lämnat mig för Norrköping. Många av dessa vänner hade andra planer från början, men det är detta dom gör nu.

Min kära föredetta gamla granne och senare sambo, som också är min kusin och vän Sofia är numera bosatt i Gävle(i och försig bott där i fyra år) Hon är nog en av de vänner som bor mej närmast. 7 mil då... Jodå har närmare vänner också. Men just nu tänker jag bara på hur folk förflyttar sej och hamnar i livet.

Det är inget som säger att man har ett händelselöst liv genom att bo kvar i sina hemtrakter. Nog har jag flyttat runt allt. Bott på 5 olika orter. Men alla inom Gävleborgslän. Men jag har varit med om en massa ändå, mer än jag egentligen skulle vilja. Så platserna avgör inte vad du är med om, snarare personerna.

Jovisst, åker man utomlands "påriktigt" och inte till en försvenskad turistort på t ex Gran Canaria är det ju nästan garanterat att man upplever saker man aldrig skulle göra annars som förändrar ens person, men det är inget som säger att samma sak inte kan ske på hemmaplan. Vara med om saker som förändrar ens person föralltid. Det har jag lärt mej efter att ha upplevt det själv.

Sedan trodde jag väl aldrig egentligen att jag skulle så snart bo på min födelseort med sambo och hund. Hade en helt annan framtid utstakad för mej. Men så blev det. Framtiden kan förändra allt, men sådant vet man inte förrän framtiden blivit historia. Jag är ändå väldigt nöjd med vad jag har och vet att jag fått kämpa för det. Som är det bästa som finns. Ser jag tillbaka på mej själv för bara tre år sedan, så trodde jag som sagt aldrig på den tiden att jag skulle vara här jag är idag. Men det är jag. Lika mycket som min vän är i Nya Zeeland och testar den ena extremsporten efter den andra.