Vad har dessa två gemensamt?

             
Papegojciklid                  och             yxa med huggkubbe?

Svar:
De var båda huvudpersoner i vår dramatiska kväll hemma hos mor och far och deras akvarium.
Denna papegojfisk, som jag kallat fettot efter som den var stor och fet(väldigt fantasifullt smeknamn, javisst) har även visat sig vara en feg jävel och mest gömt sig i en grotta gjord av en trädrot. Efter att vi fyra(mor, far kaka och jag) glott på en stjärtfena hela kvällen kom vi fram till att detta fetto hade haft en inte alltför ljus idé och ivrigt försökt gömma sig låååångt in och därmed fastat. Detta ledde till operation rädda fisk, vi fick upp roten med fettot väl fastsatt och försökte få loss den(under vattenytan såklart) genom att dra den i stjärtfenan. Pappsen lyckades! Men... självklart blev fettot livrädd av att någon drog den i stjärtfenan och innan pappsen fick tag i den, borrade sig fettot in i roten igen och fastnade ännu mer!

Vad göra? Dra i stjärtfena funkade inte längre och inte lyckades vi bända upp roten, så det fanns bara en sak att göra... vi var tvungen att klyva roten! Sagt och gjort, jag var förste: hålla i roten i vattnet- arbetare tills dess att huggkubbe och yxan stod inne och väntade i badrummet. Papsen fick inte bara klyva denna rot en gång utan två! Innan det gick att lirka ut den omtöckne fisken som ändå var vid liv, som snabbt simmade ner till botten.

Efter denna dramatiska räddningsaktion, så blev fettot en bit stjärtfena fattigare(därmed det nya namnet Trasan) och fick något skrubbsår. Roten blev i tre delar, men annars är vi lyckliga och glada:)

Vem är det som säger att ägandet av ett akvarium är stillsamt och odramatiskt?